Droppe i Corren

Idag publicerar Corren följande korta fundra:

Här om dagen såg jag en liten folksamling i en kurva på cykelbanan utmed Tinnerbäcken. När jag närmade mig förstod jag att kvinnan i gruppens centrum hade cyklat omkull och att de andra stannat för att hjälpa henne. Att de stannat upp på sin väg för att hjälpa henne.
Det är ju sådana vi är, vi människor.
Vi stannar gärna upp och hjälper en medmänniska i svårigheter. Hjälper henne på fötter, reser upp hennes cykel. Fäster hennes väska på pakethållaren. Frågar hur det gick. Lägger en tröstande arm om hennes axlar, fast hon inte ens talar svenska.
Trots alla de onda berättelserna är vi fortfarande medmänniskor när det gäller.
Med människor, inte mot.
Inte motmänniskor.
Inte än.