Texter till utställningen "Makt och människor"

Den 3 juni öppnade den sista delen i den nya basutställningen på Östergötlands länsmuseum.
Jag har bearbetat alla texter till utställningen och även hjälpt till att skapa en vettig struktur för den skriftliga informationen.
Utställningen, som heter "Makt och människor", har sex montrar med varsitt tema. Det handlar om makt på individnivå, över kroppen, själen och tanken, men också om makten i samhället under rubrikerna makthavare, maktlösa och motståndare.
Texterna finns, förutom rubrikerna och en introvepa, på tre nivåer - berättelser (synliga), faktatexter och reflektionstexter ("sökbara"). Strukturen har, som ni kan se nedan, gjort det möjligt för oss att ha ganska omfattande faktatexter utan att belasta utställningsrummet med "väggtidningar". Reflektionstexterna utgörs av mediaklipp - ett sätt att både visa på medias genomslag och på att de maktfrågor vi diskuterar idag är desamma som i alla tider.


Introvepan lyder:

Makt och människor

Vi hade makten att välja och
vi valde Sigurd och Mia,
Robin, Helga och Rosa
Catherine och Edvard

Genom dem vill vi berätta om
makthavare och maktlösa och
om dem som gjorde motstånd

Med deras hjälp vill vi beskriva
det eviga spelet om makten över
våra kroppar, själar och tankar.

Vilken roll spelar du?



Några exempel från olika montrar

Berättelsen från montern Makthavare:

Gästerna närmar sig min
praktfulla hall där jag
väntar dem i skuggan.

De ser mina trälar och
hör klangen av stål från
kämparna på vallen.
Känner den mättade lukten
av blod och guld och
världslig makt.
Det är sådant som
får gäster att bäva.

Med vapenmakt och
kloka giften har jag vunnit
Vikbolandet till rike och
Svearnas konung till frände.

De som kommer där nere
har intet att frukta men det
kan de ännu inte veta.

Sigurd, 72 år
Vendeltid 550-750 e Kr



Faktatext från montern Tanken:

Romerna i Sverige

Romerna kommer till Sverige
1512 nämns zigenare i Stockholms stads tänkebok där
de beskrivs som kristna pilgrimer. Till en början blev de
vänligt bemötta men det dröjde dock inte länge förrän
de istället sågs som ett allvarligt hot. Man trodde att de
bar på smittosamma sjukdomar och de utmålades som
tjuvar och förrädare mot den kristna världen. Under
resten av 1500-talet förföljs och förtalas romerna av
både kungamakten och kyrkan.

1637 års zigenarförordning
I zigenarförordningen från 1637 stadgas att alla zigenska
män ska hängas, medan kvinnor och barn ska förvisas ur
landet. De som ändå fanns kvar i landet efter den efter
den 8 november samma år kunde dömas till att döden,
utan rättegång. Lagen gällde ända in på 1800-talet.
En viss lättnad skedde 1675 då en kunglig förordning
stadgade att zigenare också kunde tas ut till soldater.

1900-talets förföljelser
1914-1954 var romsk invandring förbjuden. De svenska
gränserna var alltså stängda för romska flyktingar från
andra världskrigets nazistiska förföljelser. De romer
som redan fanns här fick bara bo på samma ställe i
högst tre veckor. Barn till romer och resande tvångsomhändertogs
långt in på 1960-talet, för att fostras till
”goda svenska medborgare”.

Kamp för människovärde
På 1930- och 40-talen agerar romer som Johan Dimitri
Taikon och systrarna Rosa och Katarina Taikon för att
försöka förbättra situationen. Kraven på rätt till bostad
och skolgång fick stor uppmärksamhet, men det dröjde
in på 1960-talet innan något hände.

Sena rättigheter
1960 bestämdes att romska barn skulle ha rätt att gå i
skolan, 1970 förbjöds rasdiskriminering och 1971 fick
romerna egen flagga, nationalsång och nationaldag. 1999
får romerna status som en erkänd minoritet i Sverige,
efter nästan 500 år i landet. Språket romanes räknas
sedan dess som ett av Sveriges minoritetsspråk.



Reflektionstext från montern Makthavare:

Väljer du TV i stället för politik?

Sällskapsspel för eliten
Publicerad i: ETC, 1 februari 2008
Skribent: Maria-Pia Boethius
(…)
Jag tror att ”politik” i Sverige av idag är
ett sällskapsspel för eliten, en slags maktkamp
mellan politiker och medier och
kommentatorer. Faktiskt presenterar
medierna en världsbild där politik är för
införstådda medan Let’s dance, Melodifestivalen
och alla de andra rösta-på-såporna angår hela folket.
Och jag tror faktiskt att det är meningen att steg för
steg avleda folkens intresse från politik
och demokrati. I Storbritannien var det
fler unga mellan 18 och 25 år som röstade
i Big Brother-omröstningen än i parlamentsvalet
i början av 2000-talet.
(…)